Att vara en vän e sånt sjukt frätande ord nu, man diskuterar bland vuxna hur deras egna barn blir särbehandlade av sina vänner och hur synd det e om dom. Vänner beeter sig på olika sätt för att tycka sig själva vara en bra vän och få alla att tro att man själv e den vännen som kan behandla alla på rätt sätt, att man själv vet hur en vän ska behandlas.

 

Vänta lite, var hände med att kunna erkänna sig själv. Kunna stå för att man själv inte e bättre än någon annan och att nu föräldrar inte ska sitta och tycka synd om era barn - har ni någon gång tänk tanken att fråga var erat barn gjort?

 

Jag kan med handen på hjärtat säga att jag e inte en perfekt vän, jag behandlar inte alla på ett bra sätt, men jag visar respekt mot ALLA, även dom som jag hatar och dom som hatar mig, respekterar jag folk.

 

Vänner som tror säg tycka att man vet hur man behandlar sina vänner, det e alltid dom som inte visar respekt, dom som alltid sårar en och dom som alltid visar sig vara en god vän vid deras föräldrar.

Så kom nu inte och säg att detta angår inte dig för det gör det.

 

seriöst, man har så höga höga krav på sina vänner där ribban gått för långt. Medans man själv beeter sig som en spya framför ett mäktigt lejon? Exakt så fungerar vänsksp nu.