Nertrampad oh vetifan

Ibland undrar jag hur personer kan vara så otroligt elaka mot mig.
 
Jag frågar mig själv varje dag varför jag och varför jag?
Självöfrtroendet som jag hade byggt upp stabillt under en lång tid, ett självförtroende som jag trodde var svårt att riva ner, jag hade fel. Otroligt fel.
 
Det är så sjukt fel att vara snälla, jag genomskdar vänner så hårt nu asså. Utan att något händer, vardagen går men det e dessa småsaker som jag lägger märke till och snappar upp och poff e du väck.
Liksom tjabba jag trodde du bettyde något för mig.
 
Alla får se en bild förutom jag förutom jag för ATT sedan hånskrattar vi lite bara för att låtsas vara mogna.
Idag hade jag visst väldigt kul med hen, så jag kommer igga dig hela dagen?
Jag märker när ni försöer vara coola och framföra er för att få en bättre status, då kommer du högre än mig.
 
Varje gång jag blir så sjukt nertrampad, dyker jag ner mig i Emilias händer, berättar långa sms och får långa BRA sms tillbaks. 
Frågar Olivia och får bra kommentarer.
Jag e back on track efter några dagar, men då forsätter denna drygheten mellan tjejer.
Jag tror folk vet om att jag blir sårade, och just dom som fattar att jag blir ledsen bara fortsätter och också dom som e värst, for real.
 
Vänner som tror dom e så bra vänner som igentligen beeter sig som en bitch.
 
Jag tycker du ska tänka på hur du behandlar alla dina vänner. Det är inte okej att playa runt - ja ser detta varje dag och har alltid lust att smälla till dom på käften, men försöker ta smällarna och skita i alla.
 
Tänk på det du har, tänk på vad du gjorde i förrgår mot din vän, säg till dig själv att du aldrig mer ska behandla någon så.
 
För mig handlar det igentligen inte om att jag blir behanlad fel 1 gång, här e det småsaker som jag snappar upp och jag tror alla fattar det igentligen men dom vågar inte sluta för dom e rädda att få mindre status.
Du e inte bättre än mig, du e inte mognare än mig och du framförallt inte shysstar mot dina vänner än mig.
 
Hej jag heter Elin och jag också känslor, fast jag lägger inte ut dom, dom stannar i mitt stooora huvud.


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

dressyrlivv

Hej! Här få ny följa mitt liv, min vardag. hoppas ni gillar det. lämna gärna en kommentar efter er och säg vad ni tycker.

RSS 2.0