En tanke
Funderar verkligen på en sak som berör mig så sjukt mycket.
När man själv lyckas med något stort, eller när man gjort något som e häftig.
Man kommer överlycklig till kompisarna ocj då börjar den jäkla avensjukan.
Vänner gör samma sak - för att försöka vara lika bra som en.
Vågar inte berömma en - för att man e så väldigt avensjuk.
ALLA tjejer bedömmer sig själv med andra, för att få en staus hos killarna och hos kompisarna.
Liksom, varför ska man gå i sina vänners fotspår, det blir lättare men VARFÖR?
Jag vill gå i mina egna fotspår, vissa ställen e det mera snö och jobbigare och på vissa ställen mindre snö och lättare, that's it.
Jag kan också hamla i andras fotspår och bli avensjuk på personer.
Jag vet hur jobbigt det är att stå imot, men om man kämpar för det man själv vill kommer man i sluändan lyckas.
Vissa får kämpa längre och vissa kortarer, men alla kommer vi lyckas om vi aldrig ger upp.
Bara en tanke som jag slängde upp här - rakt från mitt huvud..
Kommentarer
Trackback
