Alla tankar om ALLA hela tiden? Alla kommentarer och så?

Att stå ensam betyder inte att man är en dålig person utan att folk i omgivningen inte tar dig som du är.
Vissa har grymma människor runt sig som tar dig som du är.
Vissa har oturen att folk inte tar en som man är utan istället så måste man vara perfekt.

Visst e det så, vissa har oturen att hamla med fel folk och vissa får perfa folk.
Att inte ta en person som den är är så sjukt FULLT.
Finns det någon värre känsla när du står där och frågar dig själv, " är det verkligwn någon som gillar mig, kanske är det något fel på mig." Det finns ingrt värre en det för ingen är DÅLIG.

Alla har något bra i säg.
Men att då folk ska börja ändra på en person? Som att spicka en spick på väggen. När du väl tar ut spicken kommer det alltid finnas ett hål där.
Varje person som dömer dig efter sig SJÄLVA kommer det alltid finnas ett hål av den personen.

En hemsk känsla som INGEN vill uppleva.
Jag skeiver vad jag tycker, min blogg och jag skriver vad jag vill, right?

Seriöst, börja tänk på dig själv. Sårar jag personer ibland?
ALLA gör det så ingen kan bortförklara sig!
Du gör saker som inte gör ett dugg ont i hjärtat men efter man får känna på det gång på gång blir man allt svagare.
Tycker just DU, ska tänka till och sluta hacka på folk hela tiden. Småsaker eller stora saker, shut up.
Sluta, ta varann som dom är och då kommer ni HA kul.

Seriöst tänk nu med dom facking huvudena.
Inget riktat mot någon, vill bara att alla ska tänks till lite och sluta kaxa.