Läste precis detta inlägget på Linns blogg, lääs det!

Du skriver ett inlägg som du är nöjd med, publicerar det på din blogg, får tio kommentarer varav nio är snälla och positiva och en inte. Vilken kommer du ihåg? Vilken kommer du tänka på innan du somnar? Den elaka. VARFÖR är vi människor så felkonstruerade på just den biten? Varför är vi inte bättre på att fokusera på det som gör oss glada och får oss att må bra?

När jag var liten, och även i tidiga tonår, så trodde jag alltid att det var mitt fel om inte jag var omtyckt av någon. Jag har alltid varit väldigt skarp och stått upp för mig själv och även mina vänner, fightats för rättvisa. När man är en sån person, och som på köpet väljer att vara offentlig på nätet, så är det få människor som tycker ”hon verkar la trevlig”. Antingen har man argument för att älska mig eller för att hata mig – helt beroende på hur man väljer att tolka och vilka erfarenheter man har i sitt eget bagage som påverkar en.

Jag kommer alltid vara tacksam för alla smällar jag fick ta och alla idioter till människor jag stötte på i tidig ålder, för att det lärde mig att det är inte mig det är fel på när någon inte kan acceptera mig eller inte ens behandla mig rättvist. När jag var fjorton år och blev mobbad av ett gäng vuxna på min ridklubb så att jag fick byta klubb så förstod jag att det handlar inte om mig. Det handlar om dem. Jag kan omöjligt ha gjort något så illa så att ett gäng vuxna, men en mamma i täten, psykiskt terroriserar mig – för att jag bloggar och har löshår. Även om det var jobbigt då, även om jag hade ont i magen inför att åka på hästtävlingar och även om jag grät många gånger för några som inte var värda mina tårar så är jag glad att jag fick den käftsmällen då. Det gav mig skinn på näsan att klara av nästa utmaning, som en av Sveriges största hästbloggar i ett minst sagt rått klimat.

Det jag tror att vi alla måste träna, dagligen, på är att se de som gillar oss i ögonen och inse att dem också finns runt oss. Det är det jag ska PUMPA ut på mina föreläsningar hela 2013, vi måste sluta fokusera på och lägga skuld hos oss själva när människor i vår omgivning inte vill oss väl. Det handlar inte om oss, de handlar om dem.

Hur man än är, vem man än är och vad man än vill så ska man bli accepterad och bra behandlad – vart fan man än befinner sig.

Idag känner jag mig väldigt lugn på den biten, jag vet vem jag är och jag är duktigare på att fokusera både på rätt människor och rätt saker i livet. Däremot är jag fortfarande en människa som många har starka åsikter om, vilket såklart föds från att jag har starka åsikter som jag vågar stå upp för och dela med mig av, men come on, så länge JAG känner att jag är en bra människa, kompis och vill lägga energi på att inspirera andra så är det lugnt för mig. Folk får tycka vad de vill, de får snacka och de får använda mig som diskussionsämne. Så länge mejlen strömmar in där tjejer berättar hur jag inspirerat dem, så länge jag kan jobba med att inspirera andra på scen och så länge jag känner att jag har många bra människor runt mig också – så säger jag fuck it och ser det som en ekonomisk vinning att bara mitt namn kan reta folk till vanvett.

Det stavas power, och det kommer jag i all oändlighet fortsätta pumpa ut till er. Fokusera rätt och säg hej till de som gillar dig, lyssna på dina haters och säg ”jag hör vad du säger, men jag håller inte med och kan därför inte ta till mig det du säger heller”.

Bästa låten som någonsin gjorts -



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

dressyrlivv

Hej! Här få ny följa mitt liv, min vardag. hoppas ni gillar det. lämna gärna en kommentar efter er och säg vad ni tycker.

RSS 2.0